Läs och förstå

Läs igenom texten.

Den svenska skolan

Alla barn mellan sju och sexton år som är bosatta i Sverige måste gå i skolan. Numera har också sexåringar rätt att börja skolan.

Den som har vårdnaden om barnet ska se till att barnet går i skolan. Kommunen ska kontrollera att alla barn som är bosatta i kommunen går i skolan.

Kommunala skolor och fristående skolor

De allra flesta barn går i kommunala skolor, men sedan 1992 kan föräldrar välja att låta sina barn gå i en fristående skola (friskola). Friskolor drivs av privata företag eller organisationer. Föräldrarna betalar ingen avgift för barn som går i friskolor utan skolorna får bidrag av kommunen för eleverna som går där. För att få tillstånd att ta emot elever och få bidrag måste en friskola vara godkänd av Skolverket. Det är en statlig myndighet som kontrollerar att skolorna i Sverige följer de lagar och bestämmelser som gäller. Både kommunala skolor och friskolor kan ha en egen profil eller inriktning men utbildningen måste svara mot de allmänna mål och den värdegrund som anges i läroplanen. Också en skola som har en egen profil måste följa de nationella kursplanerna i varje ämne.

Alla skolor, både kommunala skolor och friskolor, måste vara öppna för alla barn som vill gå där. Om platserna i en fristående skola inte räcker till för de barn som vill gå där kan skolan bestämma regler för vilka barn som ska få komma in. Reglerna måste vara godkända av Skolverket. Man kan t ex gå efter anmälningsdatum eller geografisk närhet, eller ge förtur till syskonen.

Skollagen, läroplaner och kursplaner

Skolplikten, dvs att alla barn mellan sju och sexton års ålder måste gå i skolan, är fastslagen i skollagen. Den nu gällande skollagen antogs av riksdagen 1985 och här står också vilka värderingar som ska gälla i den svenska skolan, t ex att den vilar på demokratins grund och att alla som arbetar i skolan ska verka för att öka respekten för varje människas egenvärde och vår gemensamma miljö.

Läroplanerna - en för grundskolan och en för gymnasiet - anger vilka uppgifter skolan har och vilka mål och riktlinjer som ska gälla. De beskriver också vem som har ansvaret för en viss uppgift i skolan och vad detta ansvar innebär. I läroplanerna beskrivs också hur skolan ska arbeta praktiskt i vardagen för att förmedla de värderingar som betonas i skollagen: "människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta". För varje ämne och kurs finns kursplaner. De anger målen som ska uppnås. Här finns också betygskriterier, dvs beskrivningar av vad som krävs av en elev för att hon eller han ska få ett visst betyg.

Välj rätt alternativ (a, b eller c) Du kan mejla in svaret till läraren.

1 Skolplikten gäller

a) bara svenska barn.

b) alla barn som bor i Sverige.

c) bara barn som har svenska föräldrar.

2 Skolpliktiga barn måste gå i skolan när de är

a) mellan sju och sexton år.

b) mellan sju och femton år.

c) mellan sex och sjutton år.

3 Föräldrar eller andra som barnet bor hos måste se till att barnet

a) går i en kommunal skola.

b) går i en skola.

c) går i en friskola.

4 Hur får en friskola pengar?

a) Föräldrarna betalar.

b) Skolverket betalar.

c) Kommunen betalar.

5 De flesta barn går idag i

a) statliga skolor.

b) kommunala skolor.

c) friskolor.

6 Vad är en friskola?

a) En skola där lärarna kan sätta lite friare betyg på eleverna.

b) En skola som betalas av föräldrarna.

c) En skola som inte drivs av staten eller kommunen.

7 En friskola måste godkännas av

a) riksdagen.

b) regeringen.

c) Skolverket.

8 Vad säger skollagen om pojkar och flickor?

a) De ska undervisas i olika skolor.

b) Pojkar och flickor ska behandlas lika.

c) Pojkar och flickor har olika värde.

9 I kursplanerna står

a) vilka demokratiska principer som ska gälla.

b) vilka mål som finns i ett ämne.

c) vilka ämnen man ska studera.