Substantiv 2

2:a deklinationen

                                                                              -ar                            -na

Singular		Plural
Obestämd form	Bestämd form	Obestämd form	Bestämd form
1. en tolk	tolken	tolkar	tolkarna
en kam	kammen	kammar	kammarna
en mun	munnen	munnar	munnarna
en bro	bron	broar	broarna
2. en tidning	tidningen	tidningar	tidningarna
en sjukdom	sjukdomen	sjukdomar	sjukdomarna
en storlek	storleken	storlekar	storlekarna
3. en granne	grannen	grannar	grannarna
en nyckel	nyckeln	nycklar	nycklarna
en öken	öknen	öknar	öknarna
en vinter	vintern	vintrar	vintrarna
en mor/moder	modern	mödrar	mödrarna
en dotter	dottern	döttrar	döttrarna
en sommar	sommaren	somrar	somrarna
en morgon	morgonen	morgnar	morgnarna

Till 2:a deklinationen hör:

1. En-ord som slutar på konsonant.

     En-ord som slutar på annan vokal än -a.

2. En-ord som slutar på -(n)ing, -dom, -lek.

3. En-ord som slutar på obetonat -e, -el, -en, -er, -ar, -on.

     Undantag: t.ex. en toffel (1), en muskel (3), en möbel (3), en neger (3).

      Obetonat -e, -a, -o faller bort i plural.

     Substantiven moder och dotter får omljud i plural.

     Observera: En-ord som slutar på –el, -er, får bara –n i bestämd form